Lilio

Ibland känner jag mig väldigt vilsen. Eller rätt ofta faktiskt. Det känns så konstigt för nu har jag det verkligen bra. Jag har en bostad, en fin dotter, en rullande ekonomi, världens finaste pojkvän men ändå känner jag mig vilsen då och då.

 

Jag utbildar mig till undersköterska. En bra utbildning och man får lätt jobb efter. Samt så har jag min blogg. Ändå känns inte det som att det är tillräckligt. Inte tillräckligt för att jag ska ha lyckats. Jag har inte gjort så mycket vettigt med mitt liv. Jag har inte jobbat, knappt gått i skolan och varje gång folk sagt vad dom jobbar med, hur dom har det och sen det kommer till mig. Ja vad har jag gjort då? Inget. En "looser" är för starkt ord men snäppet under kanske. Om ni fattar?

 

Och nu har jag det mesta. Det man "ska" ha enligt samhället. Ändå känns det inte nog. Det känns ändå inte som att jag kommer upp i dom "normalas" nivå. Vilsen. Vilsen för att vad jag än gör och hur jag än jobbar för att få det så känner jag mig fortfarande som den personen jag va förr som bara slappade och inte gjorde något med sitt liv. Men vad mer ska jag göra?.....

 

Brukar inte pladdra på om känslor i min blogg men va tvungen att skriva av mig. Även om det blev svamligt.